OUR TRIP TALES

Kina

Det var sista etappen på järnvägen och slutstationen Peking var nådd. Det var i mitten på oktober och vi visste inte vad vi hade att förvänta oss. Hela transibiriska järnvägen hade vi bokat med ett företag som hette Iventus, som hjälpte oss med biljetter och likvärdiga saker. Här tog den bokningen slut och vi var på egna ben för första gången. Det var en frihetskänsla att veta att det finns kosing i kassan och tusen möjligheter att välja och vraka mellan. Vi hade inte bokat ett endaste skvatt utan varje timma var spontan. Vi hade i förväg bestämt några sevärdheter vi ville se och uppleva när vi var i Peking. Det första obligatoriska stoppet var kinesiska muren. Då vi hade en budget som vi inte ville spräcka hur som helst ville vi inte åka taxi för ett snuskigt foreigner-pris utan vi tog beslutet att ta oss dit på egen hand. Jag kan bara säga som såhär – Det var ren och skär TUR att vi ens kom fram. Vi åkte tåg och bussar hit och dit och hoppade av och hoppade på och försökte kommunicera med människor som inte förstod bu eller bä. När det kändes som mest hopplöst var vi plötsligt framme. Det finns ju en hel drös med olika ”stationer” på muren där man kan gå. Den mest populära heter Badaling och där är det smockfullt med turister varje år. Vi ville inte stå och trängas utan valde att ta oss till ett pass som hette Juyongguan. (Vi chansade!) Vi kom fram och möttes av….. ingen. Vi var alltså totalt ensamma med kinesiska muren som sällskap. Vi träffade två personer under hela vistelsen och allt såg så orört och fullkomligt magiskt ut. Efter blod, svett och tårar tog vi oss upp till toppen och fick beskåda en obeskrivlig syn. Jag låter bilderna tala för sig självt…

3

På muren.

SAMSUNG CSC

Muren slingra sig upp för ett berg och när vi kom upp var solen påväg ner.

5

Storslagen syn på toppen.

I övrigt var Peking en alldeles för stor, förorenad och anonym stad för vår smak. Snorkråkorna var helt svarta av allt smuts som snirklade runt i luften. Vi fick köpa oss ett par andningsskydd för att kunna röra oss fritt utomhus utan behöva att oroa oss för alla utsläpp.  Trots att det var sjukt svårt att kommunicera med människorna i Kina då de har ett helt annat språk. Inte bara verbalt utan även t.ex. gester så som att räkna 1..2..3 på fingrarna hade de helt andra rörelser för. Det var nästintill omöjligt, men en rolig utmaning att snacka i charader och bilder. 😉 DOCK ska det tilläggas att människorna i Kina var så otroligt hjälpfulla och vänliga. Trots kommunikationssvårigheterna ville alla hjälpa till så gott de kunde. En äldre herre vi frågade om vägen, stannade en taxi och körde oss till hans dotter som kunde lite engelska. Hon hoppade in och guidade taxichauffören tillbaka till vårt hotell. Och sen betalade herren och de vinkade oss glatt adjö. Så gulliga, tack! ♥  En annan gång när Dag blev extremt magsjuk av att äta rå kyckling, fick jag i uppdrag att skaffa mig nån form av medicin som stoppade flödet.. Jag tog mitt uppdrag på fullaste allvar och begav mig ut i vimlet. Jag kom fram till ett apotek och försökte förklara vad jag behövde. Utan framgång. Jag pekade på magen och gesterade att det gjorde ont. Jag gjorde alla möjliga rörelser och charader och tillslut var där en hel drös med människor som ville hjälpa till att förstå. Jag ritade en bild på en röv som sket, sen en gubbe som åt en tablett och sen en röv som inte sket. Då föll polletten ner haha! Sen skulle jag försöka förstå hur många tabletter han skulle ta och hur ofta….. Tillslut kom en ung kille fram och räckte mig sin telefon. Han hade ringt sin polare som kunde lite engelska. Efter ett antal överläggningar var vi överens och Dag kunde få sin medicin. Haha vilken kulturkrock alltså. Nån annan gång ville jag vi ha ris att äta. Vi pekade på en tavla på väggen med ris på och de började plocka ner den.. hahaha!!! Så himla kul.

Vi träffade så många nyfikna kineser som bara inte kunde släppa blicken från Dag och hans guldiga lockar haha. De ville fotas, känna och skaka hand med honom. Alla var så hyggliga och tillmötesgående mot oss..

1

Munskydd var nödvändigt.

SAMSUNG CSC

På ett hotell i Peking

 

 

SAMSUNG CSC

Dag utför Kung-Fu i den förbjudna staden

SAMSUNG CSC

Haha en rolig grabb som ville klämma på Dags hand.

Resan i Kina fortsatte och efter Peking åkte vi till en stad som hette Xian. En stad som kändes minst lika stor. De ”mindre” städerna i Kina är ju ändå typ som Stockholm 😉 I Xian finns Terracottaarmén att besöka. Intressant historia men synd att turismen har satt sån prägel på det. Det var väldigt uppgjort med tusentals souvenirstånd, hypermoderna faciliteter och mycket spex. I Xian bodde vi i dorm tillsammans med ett gäng andra som var på resande fot. I närheten av där vi bodde fanns där något som kallades för The muslim bazaar. Det var riktigt häftigt. Ett väldans stort område med många kvarter som var bokstavligt talat PROPPFULLT med allt du kan tänka dig. Tingel tangel, mat, musik, show, affärer och slakteri.. Mitt i smeten fanns ett sånt där fiskspa ni vet? Sånna fiskar som käkar död hud på fötterna. Det kostade 20 spänn för obegränsad tid. Vi satt där i över 50 minuter och göttade oss innan våra fötter var som pånyttfödda. Googla ”The muslim Bazaar in Xian” vetja! Så ni får en uppfattning.

78

Efter nån vecka i Xian åkte vi vidare till en stad som hette Kunming. Där besökte vi Stone Forest som bestod av ett gigantiskt område med tusentals stenformationer som såg ut som en stor mörk skog. Tyvärr hade de gjort det lite till ett turistjippo det med. Men det var mysigt och häftigt att gå runt, runt. Nåt som enligt mig var mindre mysigt var att där fanns stora, lime-gröna spindlar överallt! Måste verkligen jobba bort min spindelfobi. I Kunming fanns där idylliska parker och vackra tempel att titta på. Men en sak som var väldigt avskräckande var att det såldes så otroligt mycket hundkött på gatorna. Har läst på en och annan blogg om att det är en såkallad ”myt” att det säljs mycket hundkött i Kina, men icke sa nicke! Tyvärr beskådade vi fruktansvärda syner där grillade hundar låg på hög. Det var här jag tog beslutet att sluta äta kött och kyckling. I Kunming blev vi också stannade av polisen när vi åkte moppetaxi. Vi satt tre pers på en liten moppe när vår chaufför plötsligt börjar köra mot trafiken av nån okänd, stressig anledning. Ni vet ju hur gatorna ser ut i Kina. Liksom fem-fils vägar knökat med bilar. Men det gick bra.

10

Stoneforest

 

Efter att vi spenderat några dagar i Kunming åkte vi till Shanghai. Där firade vi Halloween på nån undergroundklubb med riktigt hetsig musik som var hiskligt svår att digga i takt till. På den kinesiska ”pressbyrån” köpte vi oss en 70% spritflaska för 5 kr. Flaskan var pytteliten men fy i helvete vad rälig! Jag kalva halva natten och genomled en bakfylla från avgrunden dagen därpå. I Shanghai var det big-city-life som gällde. Vi besökte skyskrapor som var bisarrt höga och gick på exklusiva shoppingcentrum och unnade oss en kaffe från Starbucks som kostade lika mycket som en dagsbudget. Nåväl, nu längtade vi till värmen och till de billiga priserna i sydostasien. Så vi besökte ett internetcafé där vi var de första utländska besökarna nånsin. Vi fick fotas tillsammans med ägarna och de var mycket stolta. Haha. Vi gick till internetcaféet tre dagar i streck för att fixa med bokningar inför nästa destination och kunna maila ett och annat livstecken hem då varken facebook, instagram eller google m.m. var tillåtet i Kina överhuvudtaget. Under de tre dagarna satt där samma unga killar och spelade datorspel tills de var alldeles bleka i ansiktet. Varje datorstation hade en askfat och en meny, om man ville beställa nån dricka som passerat sitt bäst-före datum.

_SAM4326.JPG

Halloween i Shanghai

Kina var verkligen nåt alldeles eget. När det var dags att åka därifrån var vi så vana vid deras hyfs att det tog tid att acceptera att man inte kan spotta, rapa, fisa eller äckla sig på nåt annat sätt, offentligt. Vi fick många goda skratt under vår vistelse som de svenskar vi är. Men vi känner båda två att vi har mycket kvar att bocka av i Kina. Det blir hundra procent ett återbesök.

I nästa inlägg får ni läsa om vår tid i Thailand & Kambodja.. ♥

Vet ni förresten……

..att denna underbara vovvsing ska följa med oss på vårt äventyr?
IMG_4743.JPG

Inte nog med att han är så väldigt väluppfostrad och duktig, så är han aktiv, rolig och lekfull av sig. Jag är bergis på att han kommer stormtrivas tillsammans med oss ute i naturen.

IMG_4716

Söta Bolt i sin äventyrscarf och en mössa han fick låna av mig efter att han badat i sjön…

Så vi har ju en hel del att fixa till honom också! Bland annat en sån där hundsele som fungerar som bilbälte till hundar, så han slipper att sitta i bur. Han älskar att åka i bil och vill alltid vara med oss där fram. Vi har tre säten i fören så vi får plats alla tre….. Vi måste också införskaffa oss fyra stycken små hunddojjor så att han klarar lite tuffare terräng utan svårigheter. Samt mat och en mysig plats där han kan sussa om nätterna! Och såklart hans favvoleksak! ♥

En bit på vägen..

Hej hej, Maja här!

Nu börjar saker och ting äntligen hända. Min farfar som är extremt händig och mycket byggkunnig hjälper oss att bygga i bilen. Vi är väldigt tacksamma och glada för hans hjälp Det är mycket mer jobb än vad vi nånsin kunde tro att få ihop allt. Saker och ting måste ske i rätt ordning och vara noggrant utfört. För ett par månader sen hade vi en naiv tanke om att vi skulle fixa färdigt allting på en helg. Vi åkte till Hornbach och det var allt vi hann med den helgen haha.. Det är mycket planering och undersökning som krävs i detta projekt!

I söndags åkte jag, min syster Matilda, min farfar Pigge och hunden Bolt på en heldagsutflykt till Malmö i jakt på en säng som skulle passa bilen. Jag och Dag hade bestämt oss för att den skulle vara 120 cm bred och stommen behövde vara i trä för att kunna montera in den i bilen smidigt. Tanken är att sängen ska byggas ihop med både vägg och golv. Därför är sängen en viktig del i bygget, då konstruktionen utgår från den. Efter ett flertal besök i en djungel av loppisar hade vi fortfarande inte hittat den rätta.. Då gick jag in på blocket och hittade en perfekt säng som befann sig ungefär 10 minuter från vår plats. Den blev det! Sen lastade vi in sängen i bilen och körde till min farbror Dennis tomt där bygget ska äga rum!

Jag tänkte visa lite bilder som min farfar skickat till mig. Han har förkortat sängen på längden så att den ska få plats. Sen ska vi eventuellt höja upp sängen lite så att det blir mer plats för förvaring undertill. På söndag ska jag åka dit och hjälpa till. Tar med mig kameran då!

(Du kan klicka på bilderna om du vill se dem i större format)

Maraton

Hej!
Jag tänkte berätta lite om min maratonresa. Både förberedelserna inför loppet och om loppet i sig.

Jag var på en skidresa med min far i de Schweiziska alperna. Efter några dagar i backarna av tung fysisk aktivitet och mycket påfrestningar på konditionen, insåg jag att jag ville ändra på min livsstil. Jag kände hur snabbt det gick för mig att bli trött i backarna, vilket gjorde mig besviken. Jag, som alltid varit en väldigt aktiv person tog åt mig av detta och insåg att en förändring måste göras. Jag visste ju innerst inne att en sund och hälsosam livsstil är det enda rätta för mig eftersom jag älskar att röra på mig. Så en kväll vid middagsbordet i Davos blev startskottet för en lång resa. Jag skulle springa ett marathon.

Resan började lida mot sitt slut och så även min osunda livsstil. Jag fimpade cigaretterna och fäste blicken framåt. Dagen efter hemkomst började jag smida mina planer inför den träning jag skulle utsätta mig själv för. Jag snörade på mig löparskorna den 13 februari för första gången på flera år. Min första löprunda slutade på 4.5km/28 minuter. Efter en vecka sprang jag min första mil. Jag bestämde mig tidigt att jag inte bara ville ta mig igenom maratonet utan tävlingsmänniskan i mig ville även sätta en bra tid. Målet var under 3 timmar och 30 minuter. Jag tränade minst varannan dag och byggde upp mina pass enligt följande:

MåndagCirka 8-13km. Detta kallar jag för en ”normal” löprunda. Dessa rundorna springer jag än idag, ett par gånger i veckan. Detta passet var till för att hålla uppe min kondition och styrka. 

Tisdag – Vila.

Onsdag – Intervallpass. Varannan vecka sprang jag i backe och varannan vecka på plan mark. Intervallerna var på cirka 800 meter med två minuters vila i mellan. Detta upprepade jag 7-8 gånger. Ett sådant pass tog cirka 50-65 minuter. Detta passet var till för att öka tempot och få bättre uthållighet. Det mest fysiskt krävande.

Torsdag – Vila.

Fredag – Cirka 8-13km. Detta kallar jag för en ”normal” löprunda. Dessa rundorna springer jag än idag, ett par gånger i veckan. Detta passet var till för att hålla uppe min kondition och styrka. 

Lördag – Det mest psykiskt krävande passet enligt mig. Långrundan. Denna runda var till för att vänja både kroppen och knoppen att vara aktiv i MINST 90 minuter utan paus. Detta ökade jag successivt ju närmre maratonet kom. Det krävs så mycket mer psykisk uthållighet än vad man tror. 

Söndag – Vila.

Det var upplyftande att se hur fantastiskt snabbt konditionen förbättras så fort en börjar springa. Jag tror inte det finns någon annan sport där man kan uppnå så stora resultat på så kort tid. Det tog inte lång tid innan jag älskade mina löprundor. Det blev som meditation för mig och euforin jag upplevde efter ett ordentligt löppass kan jag inte jämföra med något annat. Den harmoni jag kände i kropp och sinne är ovärderlig. För att inte tala om vilken fantastisk aptit och god sömn mina dagar präglades av.
Veckorna gick och blev till månader. Jag fortsatte min disciplinerade träning men inte långt innan loppet råkade jag ut för en skada som äventyrade hela loppet. Jag fick benhinneinflammation och kunde inte springa för fem öre. Jag skaffade mig ett gymkort och började köra spinning för att hålla uppe konditionen. Efter några besök hos en naprapat med stötvågsbehandling hann jag med sex löprundor innan det var dags att resa till Berlin. Jag hade bokat min plats i loppet via SRRC – Ett svenskt företag som arrangerar maratonresor. Jag och Maja bodde på hotell tillsammans med ett gäng andra deltagare i och runtomkring loppet. Det var trevlig organiserat och många andra löparentusiaster. Dagen innan loppet fick man valfritt delta i en 6km lång invigningsrunda som avslutades i Berlins Olympiastadion. Det var festligt och varm stämning.

Den stora dagen var kommen och vi steg upp tidigt för att äta en riktig brakfrukost på ett fint hotell som SRRC hade arrangerat åt oss. Jag kan inte minnas exakt vad jag åt, men det innehöll en bra mängd fibrer, kolhydrater, protein och vätska. Var fullkomligt proppmätt. Vi tog oss tillsammans med SRRC till en uppsamlingsstation där tusentals löpare promenerade tillsammans till startområdet. Väl inne var stämningen nervös från allas håll med otaliga toabesök. Jag fick till och med se ett par poliser som jagade några skitnödiga män.

 Eftersom att det var 40 000 löpare i startfältet tog det sitt lilla tag innan man fick börja springa. Med min sprillans nya löparklocka kom jag tillslut iväg. Solen sken och jag kände att detta var en perfekt dag! Runt hela banan var det hårdrocksband, DJ’s, trumslagare, hiphop-artister, dansgrupper, supportrar och allt detta skapade en underbar och taggande stämning.  Efter att ha sprungit några kilometer så märkte jag på klockan att jag inte höll det tempo som krävdes för att nå mitt mål. Så jag sprang fortare och fortare. Sicksackade mellan tusentals löpare, samtidigt som jag blev tröttare och tröttare. Plötsligt passerade jag en skylt där det stod att det var 22km kvar. Jag kollade på min löparklocka och förstod att det är något som inte stämmer. Shit! Klockan är inställd på miles! Vid detta laget började jag känna mig rätt så trött och insåg att jag sprungit halva maratonet på 90 minuter. Jag fortsatte springa på och fram emot 37km började det bli extremt tungt. Här träffade jag maratonväggen. Mitt huvud skrek att jag skulle stanna men efter all träning så visste jag att jag kunde klara det. Så fort jag stannade i några sekunder kom någon snabbt och gav mig en klapp i ryggen ”Come on Dag, we are almost there! You can make it!” Jag kämpade de sista kilometrarna med ovärderligt stöd från mina supportrar från Skåne.  Väl inne i mål fick jag min medalj och något att dricka. Det enda jag ville göra var att lägga mig ner och blunda. Tiden blev 3:36:52 och även fast det inte var min drömtid så kände jag ingen besvikelse, bara fullkomlig lycka!

För att säga några sista ord om min maratonresa och loppet så vill jag säga att det var en fantastisk upplevelse som jag aldrig kommer glömma. Genom att testa mina fysiska gränser och utmana mitt psyke har jag lärt mig mycket om mig själv och min kroppsliga funktion. Känslan av att uppnå ett mål man har jobbat länge för är oslagbar.

Men det har inte blivit så många långa rundor sedan marathonet, springer numera oftast en mil ett par gånger i veckan. Efter att ha sprungit totalt 1152 kilometer på 7 månader  så älskar jag verkligen löpning och det är absolut något jag tänker fortsätta med. 🙂

 

SAMSUNG CSC

Här fick jag min nummerlapp.

SAMSUNG CSC

DSC02971IMG_0605IMG_0512

Gullaskruv Stenslätt

Från fredag till söndag var vi i Gullaskruv tillsammans med vänner. Lotta har en stuga där som hennes familj nyligen har köpt. Det ligger i Småland och var så otroligt vackert.

Här kommer lite bilder blandat från min kompaktkamera och från min systers mobiltelefon.

17373248_1116341601827045_393865444_o

Här är bästa gänget!

Stenslätt

Fina Gullaskruv/Stenslätt

Utanför

Jag, utanför.

LottMaj

Jag och Lotta i den härliga, lummiga, sprakande skogen!

BoltMaj

Finaste Bolt och jag.

17455022_1120154684779070_394492180_o

Det blev en hel del pyssel. Så mysigt.

17454835_1120154758112396_1583798700_o

Stor tomt utanför stugan.

17474401_1120155678112304_1348978919_o

En riktig dröm att få vakna såhär av morgonsol och sprak i brasan.

Lottaskog

Lotta vandrar runt.

Bolt

Älskade Bolt.

17453685_1120155071445698_1571125302_o

Dag ute på sin lille fiskebåt.

17453604_1120155788112293_1303748055_o

ILY

ROS

!!!

Torka mat

Ett projekt vi har dragit igång med inför resan är torkning av mat!
Vi har investerat i en mat-tork vi klickade hem från en tysk webbshop, och som lyckligtvis fungerar prima! Vi har än så länge bara torkat morötter, paprika och purjolök. Men nu har vi sett att det funkar och då är det dags att sätta planerna i verket! Det kommer bli åtminstone ett par stycken batcher i veckan.

Idag testade vi att blötlägga den torkade mat vi torkat för att smaka om det gick att äta. Vilket det absolut gjorde! Vi kryddade med lite salt, peppar, cayennepeppar, chili och paprika/chili sås. MUMS!

Visar lite bilder här nedan!

DSC03596

I dessa påsarna är där 2 purjolökar, 1.5 kg morötter och tre paprikor.

DSC03595

Två hela purjolökar!! Så himla bra att torka då vi sparar mycket plats och pengar

DSC03600

Här är torkmaskinen. Den har 10 våningar och det får plats myyyycket mat.

DSC03601

Här blötläggs maten.

DSC03603

Vi la i grönsakerna tillsammans med couscous och det gick jättebra att blötlägga allting tillsammans. Det var väldigt positivt eftersom olika grönsaker kräver olika lång tid att mjukna.

DSC03605

Tadaaa! Ser inte mycket ut för världen men tro mig att det smakade gott!!!!

Såååå.. Detta var det första ”Torka-mat” inlägget. Vi kommer nog skriva en hel del om detta, då det är en stor del av förberedelserna. Vi ska trots allt torka mat så att det räcker till oss i månader……

 

Tyskland/Ryssland/Mongoliet

Tänkte att vi kunde fylla bloggen med lite bilder och text från vår resa vi gjorde i Asien hösten 2015 till våren 2016. Vi hade ett oplanerat men fullspäckat schema som slutade enligt följande:

September 2016 – Avresa. Vi åkte till Berlin för att Dag skulle springa Berlin Marathon som han tränat riktigt hårt och disciplinerat inför de senaste 7 månaderna. Hela marathonet var en riktigt rolig upplevelse. Det var fest, musik och tjohej runt hela varvet. Grymt inspirerande! Vi stannade i Berlin i ungefär en vecka för lite fönstershopping, partaj och sightseeing innan vi drog oss vidare mot nästa stopp….Russia.

11909437_507236119454807_475643012_n

Lyckliga Dag som kom i mål på 3:35….♥

SAMSUNG CSC

Dagge ganska stiff efter loppet..

SAMSUNG CSC

Här trodde vi att vi var vid Berlin-muren……..

SAMSUNG CSC

HÄR är vi vid Berlin-muren 😉

SAMSUNG CSC

Dag i Berlin

SAMSUNG CSC

Jävligt fet målning!!!

Vi spelade mycket schack för att fördriva tiden..

DSC03052

TV tornet 😛

DSC02885

Cool vägg som matchade Dagges tröja

Oktober 2016 – Vi åkte till Moskva där vi stannade i ett par dagar för lite sightseeing innan vi hoppade på det ryska tåget som skulle transportera oss på världens längsta järnväg genom den ryska stäppen. Det var en upplevelse för sig att tillbringa dag in och dag ut i den minimala fyrbäddskupén utan någon som helst tidsuppfattning då vi färdades genom skiftande tidszoner. Vi passerade tidlösa glesbygder och guldfärgade ängar medan vi närde oss på vodka och nudelsoppa ur porslinskoppar med plastlock. När tåget stannade till för en bensträckare ungefär en gång om dagen passade vi på att ge korv till hungriga gatuhundar och köpa gammal öl på 1-liters burkar för en femma. Efter ett par dagar när vi åkt förbi Uralbergen och de djupa skogarna närmade vi oss Sibirens öde landskap. Vi valde att hoppa av tåget här och åkte till den lilla byn Listvyanka som ligger vid världens djupaste sjö, Baikalsjön. Vi besökte sjön med båt en dag och kunde se glasklart ner till 42 meters djup. Vattnet var iskallt, rent och hundra procent drickbart. I horisonten kunde man skymta orörda isberg och bakom oss låg tjocka, täta skogar som ett brinnande täcke över bergen.I skogen lufsade ryska björnar runt och den vetskapen gjorde att det kittlades i nerverna.. Luften här var frisk om än bitande kall och det gjorde nästan ont att ta ett riktigt djupt andetag.

SAMSUNG CSC

Framme i Moskva!

SAMSUNG CSC

Där var fler än vi som turistade 😉

SAMSUNG CSC

Och här på tåget! Vår lilla, lilla kupé.

SAMSUNG CSC

Dagge med en liter bira in the middle of no where in Russia

DSC03435

Nöjd och glad :

SAMSUNG CSC

Söte vovven

SAMSUNG CSC

På ett sushi-vattenpipa-cafe i Irkutsk. Här satt vi i 10 timmar i väntan på tåget.

SAMSUNG CSC

Tillslut, äntligen, kom vi fram till Listvyanka. Vi hade inte duschat på läääänge och denna utsikt möttes vi av på hotellrummet. Baikalsjön.

DSC03331

SAMSUNG CSC

Promenix i skogen

SAMSUNG CSC

SÅ himla vackert..

Efter att vi spenderat ett par dagar i Listvyanka/Irkutsk hoppade vi på ett nytt tåg. Denna gången var det ett mongoliskt tåg som skulle ta oss söderut mot huvudstaden Ulaanbaatar. Efter x antal timmar och x antal passkontroller anlände vi till Mongoliet. Vi bodde mitt i centrum bland ambassader och karaokeklubbar. Måste säga att utelivet i Mongoliet förvånade oss en hel del. Om man ville gå loss fanns det utan tvekan möjlighet att göra det. Ulaanbaatar var väldigt trevligt men ack så förorenat! På kvällarna var det alldeles dimmigt av avgaser och damm som snurrade runt i luften. Detta berodde mycket pga de föroreningar som bland annat kolkraften bidrar med. Vi besökte olika historiska museum och bäst var det hyfsat nybyggda Genghis Khan museumet som låg ett par mil från storstan. Mitt ute i stäppen hade de smällt upp en 40 meter hög avbildning av en silvrig Genghis Khan i egen hög person på en hästrygg. Vi fick se massa historiska prylar och kläder från hunnernas tid när Mongoliet var världens största imperium. Det var väldigt intressant och lärorikt. Därefter färdades vi ännu längre ut i den mongoliska stäppen för att besöka olika tempel uppe bland bergen och för att rida på häst! Det var jättekul men gjorde riktigt ont i rövva! Vi kunde även skymta nån prärievarg som tassade runt i den mongoliska öknen. Det var väldigt idylliskt. Vi strosade runt här i cirka 5 dagar innan vi hoppade på ytterligare ett tåg.
Mot Kina!

DSC03296

På tåget igen

DSC03242

Vi träffade så många fina hundar<3

DSC03547

Här är de fina hästarna vi red på

DSC03500

Dag, Jag och Genghis Khan

SAMSUNG CSC

Utanför museumet

SAMSUNG CSC

Dagge i en liten grotta.

SAMSUNG CSC

Fina mongoliska berg.

I nästa inlägg kommer ni få läsa om våra veckor i Kina..

Bilen

Vi har skaffat oss en begagnad Citroen Jumper-06 som ska ta oss genom Europa på obestämd tid. Bilens tidigare ägare använde bilen som en typ av färdtjänst. Där fanns stora maskinerier i form av handikapphiss, rostiga säten och massa andra prylar vi inte har användning för.

Nedan ser ni en bild på när bilen är blåst och där vi har börjat isolera smått.
Värt att nämnas är att varken jag eller Dag har några som helst erfarenheter inom bilar. När vi skulle montera ur de rost-sprängda sätena tog det cirka 4 timmar av meckande under bilen innan vi fick loss dem.

IMG_4328

Sån tur är har min farbror Dennis cirka 30 års erfarenhet av isolering, och tack vare honom börjar nu isoleringen äntligen ta fart. Se nedan hur den ser ut i detta nu.

IMG_4662IMG_4664IMG_4665

Golvet är en skräddarsydd träskiva från Hornbach. Älskar Hornbach! De är så hjälpsamma och proffsiga där.

IMG_4669

Vi har en lång, men rolig, väg kvar.. 🙂

PREPARATIONS

HEJ och varmt välkomna till vår blogg.

Vi = Maja och Dag.

I denna bloggen kommer ni att få följa oss från förberedelser till slutmål.
Nedan ser ni en liten checklista på vad som behöver fixas inför starten.

  • Köpa bil
  • Besiktiga bilen
  • Isolera inuti
  • Bygga panel
  • Bygga sängstomme
  • Bygga skänk
  • Köpa inredning
  • Sälja våra möbler i lägenheten
  • Inreda bilen
  • Fixa sista utrustning
  • DRA!

Som ni ser finns där en hel del att jobba på. Vi är redan i fullt sjå med att fixa och dona men nu är det dags att lägga i ytterligare en växel då det äntligen börjar dra ihop sig